Läs det här istället för allt annat du borde göra

Min far brukar citera min farmor: ”Uppskjut inte till morgondagen det din far kan göra idag.” Det är den stilen av humor som jag är uppvuxen med. Men detta ska inte handla om humor, utan om att skjuta upp saker. Jag har ett heltidsarbete, samt arbetar även med filosofiska samtal och administration kring min firma. Jag umgås med familj och vänner och behöver också laga mat, städa, tvätta och helst träna också. Allt detta tar en hel del tid – faktum är att det tar den mesta tid jag har. Eller det brukar jag tänka i alla fall.

För när jag verkligen tänker på det så inser jag att jag lägger massor med tid på att surfa på internet eller slötitta på TV-serier eller Youtube. Skulle jag lista saker jag tycker om att göra skulle jag inte nämna någon av dessa saker. Jag skulle nämna andra saker, som att se intressanta filmer eller läsa böcker. Så varför gör jag dem, istället för något som jag tycker om?

Ett enkelt svar är att säga att jag har fel om vad jag själv tycker om. Jag tror att jag inte tycker om att slösurfa på internet – kanske eftersom det inte anses som väl använd tid eller eftersom det inte stämmer överens med min självbild – men i själva verket gillar jag det. Det faktum att jag hela tiden gör det är bevis nummer ett för detta. Jag för mig själv bakom ljuset. Det går också att förklara varför jag gillar detta med hjälp av en enkel psykologisk förklaring: jag har ett behov av kravlös avslappning, eller behov av att känna frihet och fritt val, och att göra något så oproduktivt uppfyller dessa behov.

Man kan också förklara det utan att dra in mitt undermedvetnas baktankar: jag har inte mental ork att göra alla de nyttiga sakerna som jag ”borde”, och gör då istället något jag faktiskt orkar med.

En mindre smickrande version är att säga att det handlar om dålig karaktärsstyrka. Jag skulle mycket väl klara av att inte ägna all den tiden åt internet om jag försökte ordentligt, men jag är lite lat. Denna version kanske verkar lite hård, men fördelen är att den tillskriver mig agens: jag är inte utlämnad åt något undermedvetet, utan skulle utan tvekan kunna styra om mitt liv om jag ville. Det är mitt val, och jag väljer att göra det. Ett val man kan kritisera, men inte mindre mitt val för det.

Det som jag tycker är klurigt med det här är att det handlar om vad man vill: hur skiljer man mellan ”Jag skulle kunnat om jag hade velat” och ”Jag ville, men kunde inte”? Om man försöker och misslyckas kan det tolkas både som ett bevis för att man i själva verket inte ville, fastän man hade orkat, och som ett bevis för att man inte orkade fast man ville. Detta gäller säkert även när man försöker göra armhävningar, men det blir extra svårt att avgöra när det handlar om att utföra ett intellektuellt arbete. Viljan är orken. Kanske. Jag skulle vilja reda ut det här närmare, men jag orkar inte. Tror jag.